Publicerat 16 mars 2020

Anna Fritjofson, 71 år, har levt med typ 1-diabetes i 62 år.
- På den tiden, när jag fick det, visste inte många vad diabetes var, säger Anna.
I dag, med all teknik, så är det inte lika omständligt att leva med sjukdomen som det var när Anna fick sin diabetes. I dag mår hon bra och hoppas att det ska komma ett botemedel inom snar framtid.

Anna Fritjofson har levt med typ 1-diabetes i nästan hela sitt liv och har lärt sig hantera sin sjukdom.
- Jag skulle gärna vara utan den. Det är en balansgång varje dag, men jag har lärt mig att leva med min diabetes, fortsätter Anna.
När Anna var nio år var vetskapen om diabetes inte särskilt stor. Då Anna insjuknade trodde hennes föräldrar att det var någon infektion. När hon började kräkas och inte fick behålla maten bokade hennes föräldrar hembesök av läkare. Läkaren kunde då konstatera att hon hade typ 1-diabetes, då det blev direkttransport till barnsjukhuset. I och med att det inte var någon annan i släkten som någonsin hade haft diabetes så var okunskapen stor om sjukdomen.
Efter en månad på sjukhuset kom hon hem igen och var tillbaka i skolan där endast läraren fick vetskapen om att hon hade diabetes. I dag är hon öppen med sin sjukdom och hoppas så klart på ett botemedel.
- Om inte annat för mitt barnbarn Philip åtta år, som fick typ 1-diabetes för ett år sedan. Jag vill att han ska bli frisk.

Hamnade ett flertal tillfällen i koma
Under skolgången kunde Anna missköta sin sjukdom och köpte godis på rasterna. Hon valde då lakrits, som hon trodde innehöll mindre socker. Hon hade då heller inte någon koll på sitt blodsocker i och med att man inte hade möjlighet att ta sitt eget blodsocker då. (Det kom först på 80-talet). Så under de åren som hon var mellan 20 och 40 så hamnade hon ett flertal gånger i koma då hon fick åka in akut till sjukhuset.
- Ingen visste ju vad diabetes var, och jag berättade inte för någon att jag hade diabetes, förklarar Anna.
Hon har dock försökt att leva sitt liv så normalt som vanligt, där resor utomlands och mycket utförsåkning på skidor inte har varit något hinder för henne. Anna har dock aldrig, som tur är, hamnat i koma när hon varit utomlands och är väl medveten om alla komplikationer som kan drabba en typ 1-diabetiker.
År 2014 fick hon en dramatisk hjärtinfarkt när hon var själv hemma, där polis, ambulanspersonal och brandkår fick bryta upp dörren till lägenheten för att rädda henne.
- Jag är säker på att min hjärtinfarkt var en komplikation till min diabetes.
I dag mår hon bra där hennes läkare är nöjd med alla värden. Hon tar fortfarande sina sprutor och har fått erbjudande om pump. Men i och med att hon reser en del så tycker hon i nuläget att det är enklare att fortsätta ta sina sprutor.

Mår bra i dag och har koll på sitt blodsocker
Som glad pensionär på ett seniorboende ser Anna till att förgylla tillvaron med dans, teater, bio, vandringar, bridge och umgänge med sina väninnor och sin sambo.
- Vi går också ut och äter ibland, för jag älskar mat.
Som utbildad kostekonom är hon medveten vad hon äter, och väljer rätt mat med mycket grönsaker.
- Jag äter dock inga sötsaker och slarvar inte med maten. Jag vet ju vad som är bra, berättar Anna.
Och hon har alltid koll på sitt blodsockervärde.
- Tidigare på restaurang tog jag min spruta på toaletten. Men i dag tar jag den vid bordet när jag har fått min mat och kan beräkna kolhydraterna.
- Det känns skönt att vara öppen med min sjukdom i dag. Jag förstår inte hur jag klarade det förut, när ingen visste att jag hade diabetes.
Hon är dock medveten att det i dag inte finns något botemedel. Hon lever med sin diabetes varje dag, med ständig oro som en börda.
- Jag njuter av god mat och ett glas vin ibland. Jag lever ett bra liv och försöker ha ha koll på mitt blodsocker. Jag hoppas mycket på forskningen, att unga ska kunna bli friska i framtiden, avslutar Anna.

Annas tips till andra typ 1-diabetiker:
- Lev så normalt som möjligt
- Ha koll på ditt blodsocker
- Ät ofta, mellanmålen är viktiga

Text och foto: Ann Fogelberg