Publicerat 20 maj 2021

”Diabetes är en underlig sjukdom”. Så sa en grekisk läkare för nästan 2 000 år sedan.
Dagens diabetesforskare skulle kanske inte använda ordet underlig men fortfarande finns många angelägna frågor som väntar på ett svar.
En av dem är varför den egna insulinproduktionen ganska snabbt helt slås ut hos de flesta nyinsjuknade i typ 1-diabetes men inte hos alla. De behåller en egen liten insulinproduktion vilket är guld värt.

Den grekiske läkaren var Aretaios, det var också han som gav den underliga sjukdomen namnet diabetes. På den tiden och långt fram kände man bara till en sorts diabetes. Uppdelningen i typ 1 och typ 2 kom inte förrän på 1930-talet. Sedan dess har flera andra varianter blivit etablerade, exempelvis LADA, MODY, neonetal, och så vidare.
Typ 1-diabetes orsakas av att det egna immunförsvaret av hittills okänd anledning angriper och dödar de insulinproducerande cellerna. Hos de flesta av de drabbade är angreppet fullständigt, alla celler slås ut. Men inte hos alla en del typ 1-diabetiker behåller en liten egen insulinproduktion, ibland i många år. Den är inte tillräcklig för att hålla blodsockret på en normal nivå så insulin utifrån är nödvändigt även för dem.
Likväl är den egna produktionen värdefull. Den fungerar som hos en icke-diabetiker, är blodsockret för högt utsöndras insulin, är det normalt eller lågt utsöndras inget insulin. Det egna insulinet fungerar som en utjämnare av svängigt blodsocker. Sjukdomen blir enklare att bemästra.

Immunsystem i obalans
Det är bland andra en forskargrupp vid Benaroya Research Institute, Seattle, USA, som söker svar på frågan vad som skiljer de som behåller en lite insulinproduktion från de som helt förlorar den.
Benaroyuaforksarna har fått ett anslag på 1,4 miljoner dollar från JDRF (Juvenile Diabetes Research Foundation), en ideell forskningsstiftelse, för att fokusera på immunsystemets roll vid förlusten av de insulinproducerande cellerna vid typ 1-diabetes.
”Vårt mål är att förstå vilka faktorer av immunsystemet som skiljer sig åt mellan de typ 1-diabetiker som behåller och de som förlorar insulinproduktionen” säger Eddie James vid Benaroyainstitutet i ett pressmeddelande.
Forskarna testar hypotesen att det handlar om obalans i immunförsvaret och kan de kartlägga vad som inte är i balans är målet att försöka utveckla ett läkemedel som kan återställa balansen.

Medel vid typ 2-diabetes
Också i Sverige pågår försök med att rädda den egna insulinproduktionen vid nydebuterad typ 1-diabetes. Ett exempel är ett projekt i Uppsala och det handlar om läkemedlet Victoza som används vid typ 2-diabetes för att stimulera frisättningen av insulin från betacellerna.
Djurförsök har visat att medlet också stimulerar nybildning av betaceller. Det har också visats vid laboratorieexperiment på mänskliga betaceller efter avlidna donatorer.
Nu pågår en studie där unga typ 1-diabetiker får antingen Victoza eller placebo under ett år. Under perioden kommer forskarna att med olika tester regelbundet undersöka om det sker någon tillväxt i den gruppen som får det aktiva medlet och om det innebära en större egen produktion av insulin.

Källa: Diabetesportalen/Tord Ajanki