Publicerat 21 februari 2022

Professor Lars Lind använder EpiHealth-kohorten för att undersöka varför personer med diabetes har högre risk för hjärtinfarkt och andra hjärt-kärlsjukdomar och hur genetiska faktorer kan bidra till detta. Han försöker kartlägga en diabetesprofil för att hitta mekanismer som kan starta utvecklingen av en terapi i framtiden.

Lars arbetar vid Institutionen för medicinska vetenskaper vid Uppsala universitet och han är initiativtagare till EpiHealth-kohortstudien som är ett samarbete mellan Lund och Uppsala universitet. Hans forskningsområde är kardiovaskulär epidemiologi. Under de senaste tio åren har hans studier fokuserat på genetik, proteomik som är studier av proteiner och metabolik som avslöjar de kemiska processerna i kroppen. Han använder olika metoder, såsom endotelfunktion och mätningar av artärstyvhet, samt ultraljud, datortomografi och magnetisk resonansavbildning för att utvärdera grader av ateroskleros i kranskärlen och halspulsådern.

Vilka är riskfaktorerna för att få hjärtinfarkt hos personer med diabetes?
Risken för hjärtinfarkt ökar med förhöjt blodsocker och av åderförkalkning som kan orsaka hjärtinfarkt. Vid typ 2-diabetes finns det en koppling till hjärt-kärlsjukdom via det så kallade metaboliska syndromet, en störning i ämnesomsättningen som leder till insulinresistens, högt blodtryck, blodlipidrubbningar och bukfetma. Allt detta tillsammans leder till åderförkalkning och en minskad förmåga att lösa blodproppar.

Vilka mekanismer avgör varför en person med diabetes har en fördubblad risk att få åderförkalkningssjukdomar?
För att bestämma detta undersöker vi de molekylära orsakerna till åderförkalkning. Förändringar i de innersta cellskikten i blodkärlen leder till tidiga förändringar i utvecklingen av åderförkalkning. Vi tittar därför på de förändringar som orsakar kärlkomplikationer vid diabetes, såsom endotelfunktion och artärstelhet. En kardiovaskulär egenskap hos patienter med diabetes är ökad vaskulär stelhet som utvecklas med ökande ålder och längre diabetestid.

Vad kan en person med diabetes göra för att stärka hjärta och kärl?
En hälsosam livsstil kan effektivt minska risken för hjärtinfarkt, stroke och hjärtsvikt, vilket inkluderar snabba promenader, träning på gymmet, hälsosam mat och rökstopp. I dag har 10 procent av 70-åringar diabetes, och 4 procent av 50-åringar sjukdomen.

Lars förklarar att han också använder EpiHealth-kohorten för att hitta gener för diabetes och att de har ett omfattande internationellt samarbete där de jämför mer än hundra olika studier från hela världen. "Vi samlar gener för diabetes från många studier och EpiHealth är en av dem", säger Lars. Han fortsätter ”Vi tittar också på proteinprofilen för diabetes för att avgöra vilka som ändras. Nästa steg blir att undersöka hur proteinerna är kopplade till hjärt-kärlsjukdomar. Vi har undersökt mer än 250 proteiner hittills. Vi jämför nivåerna mellan personer som har diabetes och personer som inte har diabetes. Det är vårt mål att kartlägga en diabetesprofil och hitta mekanismer som kan användas för behandlingar i framtiden. Vi har justerat efter ålder i analysen”.

Vid vilken ålder det är vanligt med hjärtinfarkt?
Det är sällsynt att en 25-åring får en hjärtattack, men det blir vanligare vid 50 års ålder och framåt. Detsamma gäller hjärtsvikt och stroke. Åderförkalkning drabbar nästan alla 80-åringar.

Har några av resultaten från Lars forskning förvånat honom?
När vi startade studien för att hitta gener för diabetes nu nästan 15 år sedan, förväntade vi oss att hitta 4–6 gener men det finns faktiskt hundratals av dem, och flera mekanismer är inblandade. Gener leder till uttryck av proteiner och många proteiner är viktiga för att förstå varför människor får diabetes och varför de riskerar att utveckla hjärt-kärlsjukdomar. Allt är mer komplext än vi förväntat oss, och vi hoppas kunna bidra till forskning genom att lägga till fler bitar i pusslet, avslutar Lars.

Källa: Lunds universitet, Miriam Sjödahl Jakobsen