På 58:e årsmötet för EASD, The European Association for the Study of Diabetes, som i år var i Stockholm, registrerade sig närmare 12 000 personer på plats och on-line. Vi på Diabetes Wellness Sverige fanns på plats 19-22 september och träffade många intressanta forskare, läkare, studenter, stipendiater, hälso- och sjukvårdspersonal samt sjuksköterskor och kunde ta del av de senaste nyheterna inom hjälpmedel för diabetiker.

EASD Annual Meeting är en av de största vetenskapliga kongresserna som presenterar de senaste resultaten från grundläggande och klinisk diabetesforskning och platsen för att möta den globala diabetesgemenskapen. Föreningens syfte är att uppmuntra och stödja forskning inom diabetesområdet, snabb spridning av förvärvad kunskap och att underlätta dess tillämpning.

På årets European Association for the Study of Diabetes, EASD på Stockholmsmässan, var det cirka 12 000 forskare, läkare, studenter, stipendiater, hälso- och sjukvårdspersonal samt sjuksköterskor, från hela världen som deltog på plats och on-line. 

Några reflektioner från mässan:

Per-Ola Carlsson, professor, Uppsala universitet
- Utifrån utställningen tycker jag att den CE märkta omnipodversionen med closed loop var mest intressant. Bedömer att den kommer att bli mycket populär, inte minst på barnsidan. Utöver omnipod 5 fanns det en del inom medtech som Freestyle libre 3, som inte släppts än i Sverige men är en sensor mindre än sina föregångare och som inte kräver scanning utan ger kontinuerliga värden som mer traditionell CGM. Dexcom har också en ny sensor Dexcom G7 med längre sensortid och även den mindre än sina föregångare. En spännande produkt, som är lite för tidigt att säga hur intressant den kommer att bli, var GlucoRx bioxensor, en icke invasiv CGM som istället använder radiovågor. Den är något större än vanliga CGM och skulle mäta en rad andra parametrar som syremättnad i blod, EKG, hjärtfrekvens, temperatur etc. Dock är den ännu inte än CE märkt och finns förstås en oklarhet både kring detta och hur exakt den kommer att vara. 

Ulf Eriksson, professor, Karolinska Institutet:
- Jag tycker att mycket fokus ligger NAFLD-NASH-HCC komplexet. Detta är naturligtvis mycket bra då effektiva behandlingar saknas och det är en indikation som ökar kraftigt på grund av övervikt och typ 2 DM. Här måste mkt mer forskningsresurser satsas för att på något sätt minska denna komplikation. Avancerar sjukdomen till leversvikt är det inte mkt man kan göra då möjligheten till levertransplantation är starkt begränsad och gör sjukdomen vidare till HCC finns ju ingen botande behandling. Intressant är att Cancerfonden nyligen har uppmärksammat detta sjukdomskomplex och troligen kommer avsätta resurser till denna snabbt växande cancerform.

- Problemet med diabetisk njursjukdom är en ofta återkommande problematik som alltid lyfts fram på EASD konferenser.

- Ett fokus är naturligtvis de nya behandlingsformer som växer fram pga de nya farmaka som utvecklas. Jag tänker närmast på de nya glukos-återupptagsinhibitorer som finns (SGLT2i familjen) och GLP-1 agonister, och de alldeles nya GLP-1-GIP agonister som kommer. Här finns en rolig utveckling i korten.

- Jag intresserar mig för diabetisk neuropati, en lite bortglömd diabetisk komplikation som kan ha stora konsekvenser för drabbade individer som kan utveckla polyneuropati och gastropares bl.a. Denna komplikation är ju också en nästintill garanterad entré till diabetiska fotsår.

Jose Armando Quintanilla Siller, endokrinolog, Mexiko:
– Jag var mest intresserad av att gå på presentationer av studier på fettleversjukdom, därför att många med typ 2-diabetes drabbas av fettlever.

Under EASD höll talare från hela världen seminarier som bland annat: ”Förebyggande av typ 1-diabetes, är det möjligt?”, ”Att övervinna utmaningar inom fetmamedicin”, ”Metaboliska insikter från encellsstudier: kliniska implikationer”, ”Är det generna eller epigenetiken bakom diabetisk njursjukdom?”, ”Termogen aktivering av fettvävnad: den heliga gralen vid behandling av diabetes?”, ”Flexibla muskelmetabolism för att bekämpa diabetes: What can we learn from omics?”, ”Celler talar vid fettleversjukdom”, ”Nya perspektiv på hjärtfunktion och svikt vid diabetes”, ”Hur mycket kan personer med typ 1-diabetes ha nytta av tilläggsbehandlingar?” med flera.

På pumpsidan har det skett mycket under de senaste åren. Där man bland annat ser lovande resultat för en helautomatisk pump vid typ 2-diabetes. Maria Gustavsson från Dagens medicin rapporterade från studien gällande ett helt självreglerande pumpsystem ger avsevärt bättre glukoskontroll vid typ 2-diabetes än standardterapi med insulin.
– Resultaten är väldigt imponerande. Så här fina data får en att fundera över om fler patienter med typ 2-diabetes borde behandlas med insulinpumpar, säger Jarl Hellman som är överläkare vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Bakom studien står en av världens främsta forskargrupper inom closed loop-system, där insulinpumpen kombineras med en kontinuerlig glukosmätare och därefter styrs insulindoseringen via individanpassade algoritmer.

Vanligtvis är det personer med typ 1-diabetes som har pumpar eftersom de saknar eller har väldigt bristfällig insulinproduktion. Fast i den nya studien utvärderas alltså tekniken på patienter med typ 2-diabetes. De har fått testa en helautomatisk pump. Här behöver inte användaren mata in uppgifter om kolhydrater och blodsockervärden i samband med måltid, vilket krävs med dagens halvautomatiska system. 

26 vuxna deltog i en randomiserad cross over-studie där varje deltagare fick växla mellan två behandlingsregimer: det helautomatiska systemet och nuvarande standardterapi med insulin. Varje behandling varade i åtta veckor. Det primära effektmåttet var tiden som blodsockervärdet låg inom målintervallet 3,9 mmol/liter och 10 mmol/liter. 

Så var fallet under i snitt 66 procent av tiden när den helautomatiska pumpen används, medan siffran låg på 33 procent med standardterapin. 
– Tiden inom målområdet ökar rejält med det självreglerande systemet. Glukoskontrollen är nästan i samma nivå som när typ 1-diabetiker använder tekniken, säger Jarl Hellman. 

HbA1c, långtidsblodsockret, minskade mer när deltagarna hade insulinpumpen. Skillnaden låg i snitt på 15 mmol/mol mellan de två behandlingsregimerna.
– Sänkningen av långtidsblodsockret är extremt bra, men samtidigt hade patienterna en dåligt reglerad diabetes vid studiens start. Det måste vägas in i sammanhanget, säger Jarl Hellman.

Tiden med hypoglykemi, för låga blodsockernivåer, var kort med båda behandlingarna. Inget fall av svår hypoglykemi skedde under studiens gång, rapporterar forskarna som är hemmahörande i Storbritannien. 

Under presentationen på kongressen underströk försteförfattaren Charlotte Boughton att större studier med längre uppföljningstider krävs inom området. Man behöver även utvärdera om det självstyrande systemet är kostnadseffektivt, påpekade hon.  

I Sverige är det få patienter med typ 2-diabetes som har insulinpump. Behandlingen är både dyr och tekniskt avancerad och därför har främst typ 1-diabetiker blivit aktuella för systemen, påpekar Jarl Hellman. Han uppskattar att helautomatiska closed loop-system kommer att finnas på den svenska marknaden inom två till tre år.

Patienternas HbA1c låg i snitt på 75 mmol/mol vid studiens start. Deltagarna kom från en och samma klinik i Storbritannien. Majoriteten var män. Deras snittålder låg på 59 år och de hade haft sin diabetes i 18 år i snitt. Patienternas BMI låg i snitt på 35. Hypoglykemi definierades som ett blodsockervärde under 3,9 mmol/liter. En deltagare avbröt sin medverkan innan denne påbörjade kontrollperioden. 

Fully automated closed-loop insulin delivery vs standard insulin therapy in adults with type 2 diabetes: an open-label, single-centre randomised crossover trial

EASD’s hemsida

Nästa EASD kommer att hållas 2-6 oktober 2023 Hamburg, Tyskland.

Text: Ann Fogelberg
Källa: Dagens medicin/Maria Gustavsson


European Association for the Study of Diabetes, EASD, är en ideell medicinsk vetenskaplig förening som grundades 1965 där huvudkontoret är baserat i Düsseldorf, Tyskland. Föreningens mål är att uppmuntra och stödja forskning inom diabetes, sprida kunskap och att underlätta dess tillämpning. EASD är ett av de största nätverken i världen med över fler än 5 000 aktiva medlemmar från över 100 länder över hela världen. Medlemskapet är öppet för forskare, läkare, studenter, stipendiater, hälso- och sjukvårdspersonal samt sjuksköterskor från hela världen som är intresserade av diabetes eller relaterade sjukdomar. Varje år håller EASD sitt årsmöte i en europeisk stad med fler än 15 000 delegater från över 130 länder som deltar. Det vetenskapliga programmet innehåller mer än 1 200 föredrag och presentationer om de senaste resultaten inom diabetesforskning av ledande experter på området. Föreningen delar ut fem stora priser varje år: Camillo Golgi-priset, Claude Bernard-priset, Minkowski-priset, Albert Renold-priset och EASD-Novo Nordisk Foundation Diabetes Prize for Excellence, där mottagarna av dessa priser håller en föreläsning på årsmötet.

Senaste nyheterna